Motala Biologiska Förening

 

Startsida

Bildarkiv

Länkar

Bondebackadagen   2011-08-21

 

För 4:e året i rad avhölls denna söndag ortens naturinriktade föreningars presentation av sina verksamheter.  Förutsättningarna som gavs:  den inspirerande miljön runt den gamla föreningsgården under lönnars och radiomasters hägn., strålande solsken och ljumma vindar hela dagen.  Det hela gav möjlighet för motalaborna att efter annonsering i media och via flygblad besöka området under några timmar mitt på dagen, kl. 11-14 närmare bestämt.

Vi som stod för arrangemanget var Motala Scoutkår, Naturskyddsföreningen Motala,  Friluftsfrämjandet, Motala Biodlarförening, vi själva - MBF och så för första året: Lerviken Hästkraft.  Sistnämnda företag med Bodil Wallberg + häst körde slåttebalk ute på ängsytorna.  Övriga föreningar höll till inne på gårdsområdet, förevisande delar av sitt utbud för barn och vuxna.

Biodlarna t.ex., under primus motor Nicklas Jansson, demonstrerade slungning av honung inne i sitt uthus, och ute under partytält försåldes produkten i fråga, under etiketten "Bondebackahonung".  Friluftsfrämjarna bakade s.k. krabbelurer under bar himmel; Gunilla Ångström-Balla heter en av ledarna.  Naturskyddsföreningens lokalavdelning, som förestås av bl.a. paret Inger och Thomas Lundqvist, gör mycket för ett resurssnålt och uthålligt leverne i smått och stort.  Vi själva, MBF-are, under lånat partytält, spelade upp fågelläten, bjöd på ört-théer (körvel-, mynta-) och inte minst: förevisade en svamputställning, under ledning av vår svampkonsulent Karin Axén.  Övriga behjälpliga var Magnus Thelander, Roger Larsson och Gabriella Saxner-Johansson samt i Örtagården Clary Dötlmaier och Caisa Johansson.

Föreningarnas gemensamma tipspromenader (vuxen-, barn-) handhades av undert. E.M.; 31 vuxna och 10-talet barn deltog och fick vid ½2-tiden ta del av de rätta svaren och utdelningen av skänkta priser, allt från tändstål till fågelholk.  Samtliga deltagande barn fick små presenter (reflexer, tygmärken).  Av de tolv frågorna hade 4 deltagare 9 rätt, därefter i fallande skala.  Vinster till alla 9- och 8-rätt delades ut.

En uppskattning av antalet deltagare:  något färre än tidigare år (alla med gynnsam väderlek), alltså uppemot 125 personer, vilket borgar för att fortsättning följer nästkommande augusti.

Rapportör:  Evald Markheden

MBF:  Botanisk exkursion, söndag 3 juli 2011

"Varför gå över ån efter vatten"?  Nja, men vi 25-talet MBF-are behövde bara gå tvärs över gatan vid Gästis för att börja dagens övningar. Här på gammal kulturmark fann vi åtskilliga skräpmarksväxter, varibland kan nämnas backlök,, färgkulla, dillsenap (=stillfrö) och skelört.  Ruderatväxter skulle det alltså handla om, och efter denna mjukstart tog vi oss per cykel och bil ett litet stycke västerut längs Fabriksgatan till Stenavadet.  Intill järnvägen fanns där kvar, från ett tidigare stort bestånd: blekt blåblommande parksallat, dessutom dagens första smällglim och getväppling samt några i rosa anstrukna röllika.

Så vandrade vi ner till viken, mitt för fontänen "Platens Punkt", där beskådande flädervänderot, bergdunört, flenört, praktlysing (trädgårdsflykting!) och tomtskräppa med flera arter.  Nytt uppehåll gjordes vid Ringtrastvägens industriområde för att se på gråbinka, väddklint, gråbo, vild morot och vit sötväppling.  Därefter en kort titt vid Södra Allén intill järnvägen, där vi gjorde bekantskap med jordrök, ryssgubbe, svinmålla, penningört och gatkamomill

Så genomkorsade vi stan för att ta sikte på gamla jvg-stationen i Motala Verkstad. Där intill tegelbyggnaden fanns  överblommade exemplar av rockentrav, dock igenkännliga på de intill stjälkarna tätt tryckta långsmala baljorna.  Vidare den inte så vanliga strimsporren, närmast släkt med gulsporre vi sett tidigare.  Tre Plantago-arter studerades:  Groblad, svartkämpar och rödkämpar.  Vidare blåeld, oxtunga och kanadabinka.

Nästa stopp blev vid gamla bryggeriet, Verkstadsvägen 12, där vi "hängde in" åkervinda, rågvallmo, och sandvita.  Slutligen anlände vi till det lilla båtbyggarvarvet intill Motala Werkstads Lokhall.  Fika intogs och blålucern avfotograferades.  Samt jämfördes snårvinda med dess tidigare obsade släkting åkervinda.  Nattljus, både fjolårsståndare och årets i knopp varande sågs här; blommande ex hade vi iakttagit förut.  Ja, åtskilliga ytterligare arter lärde vi känna, och alla finns förtecknade på separat lista som finns tillgänglig på MBF-mötena framöver, eller från undertecknad exkursionsledare,  t.ex. via e-post. 

Rapporterade Evald Markheden,  evaldmarkheden@hotmail.com

Rapportfrån MBF:s utflykt, Pingstdagen 12 juni 2011

I härlig morgonsol samlades medlemmarna vid Bilprovningen i Motala för samåkning till kommunens nordligaste del.  Vid 9-tiden gav vi oss iväg i trenne bilar, via Borensberg yttre och Tjällmo till vändplanen vid Perkils kättil, en av landets största jättegrytor.  Här anslöt även en Borensbergsfamilj, så nu var vi 11 mänskliga deltagare och 2 hundar. Längs stigen i den nygallrade skogen observerade vi strax den lilla kära linnean, vår blomsterkonung Carl von´s favoritblomma. Vi examinerade också blommande ängskovall, blodrot och en brakvedsbuske.

Ja, efter 300 m promenad kunde vi beundra detta imponerande, instängslade geologiska mästerverk både från sidan, på informationsskylt och uppifrån övre kanten. [Googla gärna på 'Perkils kättil' !]  Där fann vi också på berghällen en låg liten ört i fruktstadium, som först troddes vara en måra men vid senare efterforskning visade sig vara en Spergula, troligen vårspärgel.  Strax intill grytan blev en enormt krokigt växande gran avfotograferad, och i en väta syntes de vita "tofsarna" av tuvdun.  Under vandringen tillbaka iakttogs björnmossa och filtlav, och framme vid parkeringen undersökte vi ett typexemplar av slånlav

Så vidtog en kortare vandring ner till en naturskön vik av Annsjön, Klevviken, där det dock inte syntes någon sjöfågel; ett antal båtar låg här förtöjda.  I skogen kunde vi dock avnjuta rödhakens sång och trädpiplärkans, liksom bofink och talgoxe m.fl.

Nu gick färden vidare några kilometer till P-platsen vid Katrinefors,  varifrån den långa vandringen vidtog: via Tylö klint och ett par torpruiner samt Tylö g:la skola & åter till parkeringen. Vi gick alltså moturs längs den sydliga slingan av Skönnarboleden.  Att bestiga klinten krävde sin man/kvinna, men belöningen var välförtjänt fika där uppe vid bänkar och bord.  I en holk lämpligt placerad strax intill häckade svartvit flugsnappare.  Utsikten bestod av: skog, skog och i öster delar av Annsjön.  På närhåll studerades bergsyra, fönsterlav & renlav på hällarna.  Se´n bar det neråt, och vid korsningen med Godegårdvägen fann vi ett bestånd blåblommande jungfrulin.  Senare i den frodiga örtvegetationen studerades skogsfräken, ekorrbär och skogsstjärna, och strax intill den f.d. skolbyggnaden gol göken i väster (=bästergök).  Örter som humleblomster, te-veronika, åkertistel, vitmåra och skogsnäva la´ vi också märke till.

Ja, den gamla skolan, nu välhållen privatbostad, hade en av deltagarna ett speciellt hjärta till - som barn gick hon där ett par år; visade oss andra sina skolkort därifrån.  Sista biten åter till bilarna passerade vi några urgamla ekar;  en av dem, skyltförsedd, säkert mer än 500-årig och benämnd Vasa-eken.  Slutligen oxo på höger sida ett anmärkningsvärt bestånd strutbräken i skuggande lövskog.

Nu for vi billedes ett par km NO-ut och ställde oss strax intill gården Brötkullen, för vidare strövtåg längs ängar och hagar ut på en långsträckt udde i Annsjön.  På stigen fann vi genast både backvial, sötvedel, backklöver och grässtjärnblomma, ja till och med ett par nattviol och en jungfru Marie nycklar.  Långt ut på udden en enorm, välvuxen lind, och längst ut bland andra ris även kråkbär, Empetrum nigrum.  Inga fåglar syntes där, jo, några fiskmåsar långt i söder samt en bortflyktande ormvråk.  Västanvinden fläktade lagom, temperaturen var ju omkring + 20.

Några blommande växtarter till som vi såg under dagen bör nämnas: skatnäva, käringtand, gåsört, kråkvicker, skelört & vänderot.  En art brydde våra hjärnor: ett halvgräs som växte på traktorvägen halvvägs ut på udden i ett något sankt avsnitt; stråna hade som en knappformad blomsamling mitt på - det var knapptåg !  för övrigt avstod vi från examination av gräsarter (dock: hundäxing) och fibblor, däremot studerade vi bland ormbunkar (örnbräken !) en speciell art: hultbräken.

På sista etappen åter till bilarna kunde vi dock inte artbestämma en i knopp varande, enormt frodig flockblomstrig sak: måhända en strätta ?  Där fick vi också syn på en förbifladdrande makaon-fjäril, så vacker och ovanlig.  Så var det långt lidet på eftermiddagen, men halva "styrkan" var begiven på ännu flera upplevelser och styrde kosan vidare till nyinvigda naturreservatet Kärnskogsmossen, medan resterande delar anträdde återfärden, via Olivehult, där i Kvarnsån från bron ett och annat blåmussleskal kunde skönjas.

Antecknare (och ledare):  Evald M.

Rapportfrån MBF på Stocklycke, Omberg, 28/5 2011

För andra året i följd ansvarade mbf för den tipspromenad som Naturum Omberg upplåter åt föreningar varje lördag under sommarhalvåret.  I år var vädret det motsatta i förhållande till fjolårets 30-gradiga kvava värme - blott 12 plusgrader och envis, byig sydvästan, föga solglimtar under dagen.  Men rosenfinkens sång förnöjde oss på förmiddagen, och i övrigt sjöng både svarthätta, koltrast och trädgårdssångare m.fl. Vi två från MBF, Eva-Britt Kemmer och Evald Markheden hade merendels fullt upp med att språka med naturintresserade personer, som dels kom för att besöka Naturum, dels för att gå tipspromenaden.  Vi delade ut tipslappar och rättade; summa 8 deltagare lämnade in sina svar, åttskilliga fler gick rundan utom tävlan.  Vann gjorde Mats Karlsson med 8 rätt  och med skiljefrågan som avgjorde - Britta Hallberg hade också hedervärda 8 rätt.

Frågorna hade konstruerats av MBF-familjen Karin och Rickard Staaf och omfattade 12 frågor med 4 alternativa svar.  Skiljefrågan - stenen vägde 1667 gram. En kull söta, orädda Kindahöns-kycklingar blev flitigt avfotograferade och matade under dagen, så även moderlig höna och stolt tupp. Efter 8 timma plockade vi så ner vårt parasoll och reklamgrunkor och återtog färden till hemorten.

Antecknare:  Evald M.

Studiecirkel om lavar och mossar som var allt annat än mossig!!

Under hösten 2010 startade Motala Biologiska förening en studiecirkel om lavar och mossor med Motalas välkända naturprofil Sören Pettersson som ledare.

Kursen hade samlat ett stort gäng intresserade deltagare.

Vi började med några innekvällar där Sören gick igenom lavarnas och mossornas uppbyggnad och utseende. Sen fick vi i uppdrag att samlat in material i naturen som vi sedan undersökte och artbestämde under studiecirkelkvällarna. Det var en helt ny värld som öppnade sig för oss när vi med lupparna i högsta hugg studerade de insamlade proverna som tog upp hela bordet i studielokalen.

 

Kursen skulle avslutas med en utflykt för att tillämpa det vi lärt oss på plats i naturen. Men det blev omöjligt att genomföra, då den tidiga vinterndrabbade oss med stora mängder snö som fullständig omöjliggjorde alla studier av lavar och mossor. Därför fick vi ge oss till tåls ända till maj för att göra denna utflykt. En vacker majsöndag startade vi i Södra Freberga allén, där de gamla träden är bärare av otroligt många lavarter. Därefter ledde oss Sören till en för oss okänd sumpskog vid utfarten av väg 34 i närheten av Soldatängen. Här studerade vi mossor och lavar på förmultnande trädstammar. Avslutning med fika vid Fallstugorna och inspektion av olika mossarter.

En mycket inspirerande givande kurs! Stort tack till Sören som är en stor inspiratör och kunskapskälla!

GROD- OCH KRÄLDJURSUTFLYKT den 22 april 2011.

 

Vi i MBF var på långfredagen, 22 april och tittade på grod- och kräldjur. Vi började i Hovtornet vid Tåkern och lyssnade på åkergrodor som spelade. Sedan äkte vi till ett ställe för att titta på ansamlingar av snokar. Vi såg en snok ringlande i gräset. Detta är en samlingsplats för snokar efter vintervdvalan och man kan se klumpar av snokar ligga i solen, kanske upp till ett 30-tal. De hade lemmellertid lämnat platsen och hade begett sig till sina revir i området.

Vi fortsatte till Stocklyckes parkering på Omberg och vid dammen på andra sida vägen kunde vi se och höra vanlig groda spela upp sitt karaktäristiska knorrande läte och

nedanför dammen vid vandrarhemmet hade vi lekande paddor, ca ett tiotal.

Vi vandrade mot Mörkehålskärr och på stigen kunde vi se skogsödla som snabbt kilade in i gräset. Dessutom träffade vi några paddor som vandrade till lekplatsen vid

dammen.

I den vackra dammen kunde vi uppleva ett präktigt spel av paddor, säkert ett femtiotal och lyssna till deras läte som liknar sothönans. En del paddor simmade fram tll stranden och vi kunde se dem på nära håll. En snok simmade omkring bland paddorna och ville komma upp på land.

I dammen fick vi se en större vattensalamander som simmade omkring och letade förmodligen efter en partner.

Vi lyckades senare även få syn på en mindre vattensalamander i dammen.

Vi hade turen att få se och höra sju arter av grod- och kräldjur denna vackra dag med solsken och klarblå himmel.  Vi såg en hel del vårfåglar också  bl.a brun kärrhök, enkelbeckasin, trana och  hörde också de första lövsångarna för året.

Vitsipporna hade nu slagit ut och vi hade turen att se den vackra gulsippan. En perfekt dag  för naturupplevelser.

Rapport från utflykt den 17 april 2011

Vi samlades vid Gästis påmorgonkulan ett gäng medlemmar i Motala Biologiska förening. Avsikten var att med undertecknad som ciceron skåda fåglar och natur i Kindabygden. Vi var tio medlemmar, inklusive mig och min fru Birgitta, som mött upp inför exkursionen. Fördelade på tre bilar och en motorcykel begav vi oss söderut i det vackra vårvädret.

Röd glada hade rapporterats från Tjärstad vid kyrkan, men någon glada dök inte upp, däremot mängder av en liten art av skinnbagge. Troligen var det riddarbagge enligt Evald Markheden. Detta visade sig vara riktigt vid en kontroll efter hemkomsten.

Framme vid Kättilstad kyrka parkerade vi våra fordon. Magnus Thelander klev ur sitt skinnställ och vi begynte färden ner mot den lilla fågelsjön Striern i dalen mellan Kättilstad och Hägerstad. Vi inspekterade tuschlaven på vägen ner mot fågeltornet. Evald och jag mindes lite olika från förra gången vi var här. Det fanns tuschlav på flera stenar. När vi riggat upp våra kikare i fågeltornet, som förresten är byggt på sjöns vid tillfället enda stora sten, så fick vi snabbt in åtskilliga förväntade arter plus bläsänder, havstrut, snatterand och salskrake. Fikapaus på stående fot i tornets nedre plan avbröt fågelskådningen. Därefter blev det återvandring upp mot kyrkan. Nere bland tuvorna i ängen hittade Evald en blygsam liten blomma. –Nagelört, konstaterade han efter en stund.

Vi fortsatte färden förbi sjön Ämmern och gårdarna mellan Hamra och Tegelsäter. Framme vid Söderö gård svängde vi ned mot vad vi kallar ”vårt eget lilla natureldorado” mellan gården och naturen som begynner med Söderökärret och dalen med Kvarnån i mitten. Enkelbeckasinerna bräkte välkomnande emot oss utmed vägen från det vattensjuka kärret. Tofsvipor, måsar, tranor och grågäss fanns bl.a. att skåda under vår vandring vid kärrkanten. Färden gick vidare och vid ån flög en skogssnäppa med vit lysande gump och landade på en stolpe. Sångsvanparet sträckte sina halsar i ängen och korparna kraxade uppifrån min barndoms berg vid Annelund. När vi passerat Norrö dök de första dovhjortarna upp, sedan ytterligare tranor och gäss i dammarna nedanför Stora Vakendal. Våtmarken som anlades där i slutet av 80-talet har numera en imponerande artrikedom.

Efter lunch i vårt torp Lilla Fallvik såg vi en rovfågel kretsa över Åländern. En bivråk fastslog vi efter en stunds diskussion vid fikabordet. Lars Jonssons fågelbok hade en perfekt återgivning av den upplevda formen. Vandring vid Kvarnsjön med noteringar av storlom och ett knippar avslutade vistelsen vid torpet. Vi återvände för att till sist studera dammarna från skogssidan. En fiskgjuse ryttlade över bortre dammen. I tubkikarens förstoring dök tranparet upp i vassen liksom grågåsparet. Häckning förekom i båda fallen under fjolårssäsongen där vid viltvattnet, som vi brukar benämna ”Dammarna” härnere. Under hemfärden tillbaka mot Söderö dök ytterligare två skogssnäppor upp ur kärret. Dovhjortarna hade ökat i antal under eftermiddagen och antalet individer vid Gassemåla var stort. Vi kunde inte räkna dem alla, men uppemot 40-talet djur såg vi säkert under återfärden på Söderös marker.Under dagen hann vi notera att tibasten blommade och att björkarna börjar slå ut lagom till påsk. 33 fågelarter hann vi säkert att konstatera under vår aktiva skådning den här vackra aprilsöndagen.

Rapportör: Greger Johansson

Rovdjursspårning

Det var - 20 grader kallt och mycket snö när Motala Biologiska förening anordnade en rovdjursspårning utanför Motala. Cirka tio deltagare deltog och hade Länsstyrelsens rovdjursspårare tillika MBF-medlemmen Christer Eriksson som ledare och som denna morgon gav sig ut i naturen för att följa spår av en lodjurshona med två ungar. Vi stannade till vid en skogsväg och parkerade bilarna. Christer berättade att här hade han hittat lodjursspår dagen innan. Vi gick hundra meter på skogsvägen och där vid vägkanten pekade han på spår. Han förklarade typiska spårtecken från lodjuret. Det var tydliga och stora spår från lodjuren. Lodjuren hade gått här för flera dagar sedan så det var ingen risk att vi störde dem när vi följde deras spår. Vi gick efter dem i den djupa snön och första biten var genom tät busksly. Vi märkte genast att lodjuren inte går de lättaste och jämnaste vägarna utan det var svårforcerat för oss. Vi sjönk ner i snön och över bäckar och skog med unga granar. Efter ett tag pekade Christer på stubbe som visade vara en urinmarkering av lodjurshonan. En bit längre bort delade sig spåren och det visade att ungarna hade tagit en annan väg men snart anslöt de sig till honan igen. Plötsligt dök det upp spår från ett vildsvin, men det spåret försvann efter några hundra meter. Efter ett tag kom vi in i riktig granskog med berg och klippblock. Spåren fortsatte och spårningen av lodjursfamiljen slutade där.  Vi vandrade tillbaka en annan väg. Inte alls så svårframkomlig som den väg lodjuren hade gått. Vi kunde även se rävspår och spår av en revirmarkering som räven hade gjort på en sten. Andra typiska spår som vi såg var från hare och rådjur. På ett gärde kunde vi se typiska musspår. Väl tillbaka till utgångsplatsen grillade vi korv och det smakade bra med den fina inramningen av mycket snö, kyla, klarblå himmel och stora granar med snö på grenarna. Christer hade med sig snöskor som den som ville kunde prova att gå med. Sammanfattningsvis tycker jag att det var en enorm och märklig upplevelse att följa i lodjurens spår och få en så skicklig guidning av Christer och en härlig upplevelse denna vinterdag som man inte glömmer i första taget.

Christer Johansson

STRÖMSTAREUTFLYKT

I slutet av vintern 2011 gjorde Motala Biologiska förening en strömstareutflykt norr om Motala. Innan undrade vi hur strömstararna haft det under den stränga vintern när det varit så mycket snö och kallt. Tillfrusna bäckar och vattendrag måste gjort det svårt för strömstararna att komma i vattnet och komma åt födan på botten som består av vatteninsekter och maskar.

Vi började att stanna till i Kalsbyån och stod vid ån och spanade efter strömstare. Vi såg ingen trots intensivt skådande. Vi fortsatte till Karlsström och tittade där denna snörika och kalla söndagsförmiddag. Inte heller där fann vi någon strömstare som stod vid iskanten eller på någon sten redo för att hoppa i vattnet. Vi kunde iallafall se de otrologt vackra vita stjärtmesarna i några träd där.

Nästa plats att leta strömstare var vid Lits kvarn.Där gick några ur gruppen längs ån men någon strömstare fanns  inte.  Däremot kunde vi se avtryck i snön av en rovfågels vingar i snön och ett sorkspår som helt plötlsigt tog slut. Rovfågeln fick sig ett mål mat.Vi rastade och åt medhavd matsäck vid den vackra gamla kvarnbyggnaden i kvarnen vid ån och satt och njöt av en begynnande vårsol.

Slutligen gjorde vi ett försök att se strömstare i Flogen och Ringarhultsån. Även där med mycket is och snö. Ingen strömstare där heller.Dessa platser vi besökt är normalt säkra platser för att se strömstare på vintern.

 

Det var en härlig utflykt med Gunnar Myrhede som ledare och vi var 10 deltagare som trivdes i naturen och i solen denna vackra vinterdag

MBF-utflykt till Kvismaren 2010-09-26

Vi var nio MBF:are som kl 08.00 denna lite kylslagna höstmorgon åkte mot den klassiska fågellokalen Kvismaren, utanför Örebro. Första stoppet gjordes i den södra delen av området vid Hammarmaden, där vi direkt såg en havsörn sitta fint i ett träd. Tusentals gäss, främst sädgäss men även en hel del vitkindade gäss gick ena stunden och betade för att nästa sund flyga upp i ett mäktigt skådespel. Det gjorde även mängder med tofsvipor. Ytterligare ett par havsörnar dök upp och skrämde emellanåt gässen.  För att nämna några andra arter sågs några bruna kärrhökar samt spridda flockar med tranor. Efter någon timma åkte vi vidare och parkerade vid Öby kulle och gick ut till fågeltornet vid Rysjön. Längs vägen som går på en banvall längs sjön sågs lite grönsiskor, sävsparvar  och steglits. Två personer från fågelstationen satt också och ringmärkte fåglar. Uppe i tornet hade vi lä ifrån den något kalla nordanvinden och det dröjde inte länge innan det började lukta kaffe. I sjön låg det mycket grågäss och olika änder som till exempel skedand, kricka och snatterand.  Även några brushanar och en gravand sågs. Även här var det mäktigt att se när det stora antalet gäss lyfte från sjön. Efter besöket vid Rysjön åkte vi till Östra fågelsjön. Där gick vi en kilometer ut till Åslaholmen där vi satt och fikade. Här var det inte lika mycket fågel som vid de två tidigare platserna, men eftersom det fanns över 15 000 tranor och ännu fler gäss i området så flög det naturligtvis spridda flockar med tranor och gäss hela tiden. En större flock med vitkindade gäss flög helt nära oss och fler bruna kärrhökar visade sig. Vi avslutade denna tur med några stopp vid Västra rakan och bort mot Kilsgårdarna, där det fanns stora mängder med tranor och gäss på åkarna. Trevligt sällskap och mycket fågel gjorde detta till en lyckad utflykt. Jag kommer särskilt att minnas de tre havsörnarna som hela tiden fick de många tusen betande sädgässen att hela tiden flyga upp och vara oroliga – EN mycket storslagen naturupplevelse!

Vid pennan:Roger Larsson

Rapport från MBF:s besök på Charlottenborgs slott onsdagen den 15 september

Det anslöt 9 stycken medlemmar för visningen på Motalas vackra museum. Tina Tybring guidade oss genom 1600-talsslottets vackra konstverk dels museets egna konst samt konst från Östergötlands länsmuseum, Norrköpings konstmuseum och Thielska Galleriet. Vi fick en liten nostaligitripp bland foton och vykort från mitten av 1900-talet och även i rummet med de sagolika dockskåpen. Fågelrummet är imponerande med de 250 uppstoppade fåglarna som än gång skänktes av Hjalmar Flodin som är grundaren av Motala museum år 1911. Sist men inte minst de nästan overkliga träsniderierna av Jungfru Sophia Isberg. Otroligt vackra arbeten som är väl värda att besök för er som inte hade möjlighet denna kväll. Museet är öppet tisdag - fredag samt söndag kl. 13-16. Välkomna.

Rapportf rån MBF:s deltagande i Svampens Dag 4 september 2010

Egentligen avhålls denna riks- & Norden-täckande Dag på söndagen (5 sept.), men av viss anledning hade vi MBF-are avsatt lördagen härför.  Skälet:  att kunna nå så många besökare som möjligt vid ett utställningsbord i ett hörn på Stora torget i Motala en torgdag. Och allmänheten var på hugget, knappt en ledig stund mellan kl. 09 & 14 fick vår svampexpert Karin Axén vid vårt bord, uppställt strax intill BaltzarvonPlaten-statyn.  Massor av frågor ställdes av förbipasserande angående de under föregående dag plockade (av K.A. resp. undert. E.M.) och nu artbestämda och etiketterade svamparna.

Även MBF-medlemmar kom medintressanta spörsmål och speciella svampar.  Bland det 40-tal olika arter som visades kan nämnas guldkremla,  doftriska,  vit flugsvamp,  fjällig taggsvamp och  gullmurkling.  På ett bord intill gjorde undert. reklam för MBF och natur i allmänhet meddelst vårt nya höst/vinter-program, foldrar, m.m.  Många spörsmål avhandlades med intresserade personer, några kanske blivande medlemmar.  Annonsering om arrangemanget hade skett på ett anspråkslöst sätt:  ett antal flygblad/affischer på anslagstavlor inom- och utomhus på sta´n samt i MT  &  ÖC under rubrik "Evenemang" resp. "I helgen".

Vid 14-tiden orsakade en kraftig vindby att somliga svampar blåste iväg, varför vi plockade ihop en timma före annonserat slut; folktomt började det också bli på Torget.  Nästa år blir det troligen ett utställningsbord med svampar på Bondebackadagen den 21/8.

Rapportör:  Evald Markheden

Rapport från MBF:s deltagande i Bondebackadagen, lördagen den 28 augusti 2010

För tredje året i rad avhölls så den nu i tradition vardande Bondebackadagen, med deltagande av 5 naturinriktade föreningar.  D.v.s. de som härbärgeras i / utnyttjar det gamla rustmästarbostället från 1700-talet (ja faktiskt nämnt redan år 1500 som Klosterhemman):  Motala Scoutkår,  Motala Biodlarförening,  Naturskyddsföreningen Motalakretsen,  Friluftsfrämjandet  och så vi själva,  Motala Biologiska Förening.

Efter förberedande möten i april och augusti var vi alla beredda i arla morgonstund att rigga upp respektive förenings utensilier, inför pressens och allmänhetens "anstormning" kl. 12 resp. kl. 13.  För MBF:s del utnyttjade vi åter ett lånat partytält, i vilket föreningens akustiska och visuella förmågor sedan demonstrerades av ordf. Roger Larsson m.fl.  Vidare bjöds på bryggda ört-théer (pepparmynta, spansk körvel) som Karin Axén serverade.,  och i Örtagården guidade Clarey Dötlmaier och Caisa Johansson.  Tipstävlingen som var gemensam för alla fem föreningarna hade lagts upp av undert. E.M.  Trettio personer gick rundan som omfattade 12 naturinriktade frågor, + en skiljefråga, vanns med god marginal av en "allrasistastundenkommen" dam med 11 rätt.  Åtskilliga vinster skänkta av föreningarna delades ut till de med 9 & 8 rätt.

Biodlarna med Nicklas Jansson sålde åtskilliga burkar nyslungad honung.  Scouterna med Roland Chorell i spetsen bjöd på korv med bröd.  Frilufsarna hade bl.a. kolbullar att servera  och  naturskyddsföreningens Bo Johansson höll "kurs" i lieslåtter.  Alla föreningarna hade sina arrangemang i huvudsak i en cirkel runt den öppna gårdsplanen, vilket höll samman verksamheterna, så att inte besökarna behövde leta efter desamma,  något som behäftat Dagen tidigare år.  Deltagarantalet bedömdes ha varit något mindre än under fjolåret, kanske p.g.a. flera andra arrangemang för allmänheten under lördagen.  Vädret var också merendels mulet under eftermiddagen (efter solig morgon-f.m.), och vid 16-tiden kom några regnstänk.

Vid utvärderingsmöte i föreningsgården den 1 sept. beslutades att vi fortsätter nästa år men förlägger då Dagen till en söndag, närmare bestämt den 21 aug., och då tidigarelagt på dagen, förslagsvis kl. 11-15.

Rapportör:  Evald Markheden

MBF  Rapport  Skärmarbodabergen  1 augusit 2010
 
Söndagens utflykt till vårt norra grannlän lockade, förutom ledsagaren, blott tvenne hågade medlemmar, plus en fyrfota, ivrig deltagare: hunden Jack.  Vädret kunde ha varit bättre: strilande regn omväxlande med dugg, bitvis dock uppehåll (som blev konstant efter hemkomsten...).  Temperaturen var dock behagliga 18-20 plusgrader.
 
Ett stycke nordväst om Örebro, i Kilsbergens östra utkant, är anlagt ett antal vandringsleder, av vilka vi denna förmiddag begav oss längs delar av Lilla Mons stignät.  Terrängen är delvis mycket kuperad och bemängd med stenblock av olika format, somliga av enorma flyttblocksdimensioner.  Anhopningarna av block bildar på många ställen grottformationer - blockgrottor.
 
Efter att ha parkerat vid norra startpunkten, Lilla Mon, och försett oss med kartor ur en därför avsedd låda, anträdde vi så vandringen, som snart nog innebar klättring uppför branta sluttningar.  Strax därpå såg vi bladmassan av ett större bestånd överblommad pyrola, och därpå 'klämde vi oss igenom' "Vargklämman" (två block lutande mot varandra), besåg "Grytet" (6 meter djup, 1 m i höjd) och kom så fram till "Trolltallen", en s.k. taandvärkstall, med tidigare medicinsk användning...
 
Vidare, efter ett stycke lättgången stig, nådde vi bergshöjden "Galten"; halvvägs upp längs sluttningen beundrades "Hällebergsstenen", ett mycket imponerande flyttblock.  Lite längre upp fann vi "Stenkramarträdet" - en tall som nära nog omfamnade hörnet av ett flyttblock.  Nu var det fikadags och den stunden tillbragtes under ett stort klippöverhäng kallat "Näsan".  Högst uppe från "Galtens" krön var sikten inte över hövan p.g.a. regndiset, varför vi fortsatte och besåg "Kungastolen" (avsedd för älgjägande Gustav V !) samt en enorm, vågrätt växande bergtall med flera krälande/krypande grova stammar.
Nu vidtog vandring nerför en genstig till "Källgrottan" och sedan vidare längs Korsvägen till "Tvillingtallen", en gammal ståtlig tall som delar sig i två stammar.  Däretfer var det 'raka spåret' till utgångspunkten, dock 'utforskades' längs återtåget ett par försvarshemliga bergrumsingångar, som förståss alls icke var utsatta på kartan.
 
Vandringen hade bjudit på mycken fukt men också på blåbär i mängd!  Till och med Jack avsmakade dem!  Vi fick en god inblick i hur enorma mängder stenar och block som av inlandsisar har samlats/avlagrats i denna trakt av Bergslagens sydliga del
Antecknare & ledare:  Evald M;  deltagare:  Benny B. och Gunilla T. 

MBF  som arrangör vid tipstävlingspromenad, Stocklycke, Omberg, lördagen den 3 juli 2010

I tryckande sommarvärme (+31° på eftermiddagen) och med envetna fäbromsar som sällskap genomförde 4 MBF-medlemmar denna informationsdag i Naturums regi.  Den idylliska niljön med pickande Kinda-höns, rikblommande örtagårdsväxter och maffigt humlebuskage i det gassande solskenet kontrasterade mot tipspromenadens svalkande skugga i bokskogen.

Förslaget hade kommit redan i vintras från Länsstyrelsen/Naturvårdsenheten, och accepterades hekhjärtat av vår styrelse/programkommitté.  Under varje lördag innevarande sommar erbjuder Naturum Stocklycke nämligen ideella föreningar i närområdet att hålla i tipstävling, kombinerat med information om föreningen i fråga.

MBF "raggade upp" åtskilliga Naturumsbesökare för samtal om naturfrågor, men blott 8 personer gick den c:a 300 m långa tipspromenaden, som dock säkert blev angenäm som avsvalkande paus i värmeböljan.  Våra 12 frågor + skiljefråga (volymen av en sten) hade sammanställts av medlemsfamiljen Karin & Rickard Staaf och var av varierande svårighetsgrad; enligt en av deltagarna höll de "akademisk nivå".  Segraren, en linköpingsdam, hade 7 rätt och erhöll som pris en småfågelholk.

Tack Hans L. och Catrin & Christer E. för stor hjälp!

Antecknare:  Evald M. 

Exkursion -  Ruderatväxter, 13 juni 2010

På medlemmars begäran genomfördes denna förmiddag i strålande försommarsol en tre timmars rundtur kring sta´ns ytterområden, forskande efter skräpmarksväxter.  De fem deltagarna (+ hund) hittade åtskilliga mer eller mindre rara kärlväxter, någon lav-art, en och annan blåvinge samt olika skalbaggar, bl.a. en trolig kardinalbagge.  Men för att återgå till växterna så klarlades på olika platser skillnaden mellan de tre vanliga skräpporna: tomt-, grus- och gårdsskräppa.  Av Myosotis-arter examinerades skogsfögätmigej.  Gräsarterna knylhavre och hundäxing jämfördes med varandra.

Turen började vid södra Motalaviken (Stenavadet), strax intill Williams Båtvarv; där fann vi bl.a. - förvisso icke ruderatväxter - men ändå: i knopp varande flenört och ett ordinärt bestånd flädervänderot.  Strax intill, vid banvallen, ett stort sjok parksallat, dock endast som marktäckande bladmassa, alltså ej i blom som vid besöket  för två år sedan.  Samt några spirande, kala, blågröna ex av smällglim.

Vidare färd till Ringtrastvägen, där bl.a. ärtväxterna sötvedel, humlelusern, getväppling, käringtand och vit sötväppling återfanns.  Diverse skalbaggar var också på hugget, och i lufthavet skriade måsarna efter en fiskgjuse.  Nästa stopp blev Motala Verkstad, strax intill lokverkstan, där intogs elvakaffe, och sedan examinerade vi rågvallmo och ullört, oxtunga och sandnarv.  En präktig robinia fanns också, mitt i örtgrönskan.

Så slutfördes turen med en sista anhalt i norra delen av sta´n: vid Taxi/Solsätter; där hittade vi den lågväxande, vackert blommande rödnarven, ett exemplar  duvvicker samt ett tjusigt bestånd vitpyrola i vägkanten.  Sist och slutligen helt överraskande en kraftig tuva blommande sandvita.  Åtskilliga andra arter, här ej nämnda, undersöktes och memorerades under utflykten; måhända fastnar somliga i minnet för en tid.

Antecknare och ledare:  Evald Markheden

Vandringpå Djurgårds udde,  9 juni 2010

Onsdagskvällens månadsträff blev trots inledande duggregn en givande upplevelse för det fåtalet tappra medlemmar, 4 st, som hade mött upp.  Promenaden från Ulvåsa parkeringsplats genom lövverkets tunnlar och längs Borens vatten underlättades av de välskötta grusgångarna.  Blommande hundkex täckte öppna ängsytor, krolliljorna stod ännu bara i knopp.  Tibastens bär var  nu gröna medan trolldruvans skira blomställning i vitt lyste upp här och var i stigkanten

Ulvåsa egendom / Hamra by / Brittås / Birgittas udde  -  historiens vingslag genomgicks underhand i stora drag.  Tillkomsten av den lilla konstgjorda "Lydias ö" ute i viken förklarades, alltmedan härmsångaren exekverade sina gnisslande strofer uppe i lövverket av hassel, ask och lind.  För övrigt var fågelsången relativt dämpad i rådande väderlek, men bl.a. rödhake och gulsparv hördes.

Framme vid en sittbänk i den maffiga bokskogen på Djurgårdsudden intogs matsäcken, dock i frånvaro av tilltänkta vackra solnedgångsmoln över nordvästra horisonten.  Nej, regnmolnen hängde tunga ner över Ervastebymastens 330 meter.  Den fortsatta promenaden bjöd på enorma ytor av lundgröe samt en jämförelse mellan de snarlika arterna harkål och skogssallat.  Ett blommande liljekonvaljebestånd föregick en den grövsta poppel "någonsin skådad" i parkens SO del, kraftigare än den kvarvarande (av 2) ståtliga dito som står som skiltvakt intill grindstolparna vid uppfarten till slottet (den andra fälldes av stormen Per). 

Som avslutning konstaterades att föga nytt inträffat i föreningen sedan förra månadsmötet (19/5).  Hemfärd via en avstickare till Långvråns naturreservat:  14 blommande guckusko beundrades och avfotograferades!

Antecknare & ledare:  Evald Markheden